# Vad ska stå i hyresavtalet: en genomgång för hyresgästen

*Sigrid Dahlgren*
*18 november 2026*

> Ett hyresavtal ska innehålla parterna, lägenheten, hyran och uppsägningstiden. Här är vad du som hyresgäst bör kolla innan du skriver på.

# Vad ska stå i hyresavtalet

Ett hyresavtal är det viktigaste dokumentet mellan dig och din hyresvärd. Det avgör vad du har rätt till, vad du ska betala och hur lång tid du får bo kvar. Innan du skriver på är det viktigt att du vet vad som måste finnas med — och vad som inte får stå där.

Följande går igenom vad ett hyresavtal för en bostadslägenhet bör innehålla, vilka regler som gäller enligt jordabalken och vad du bör kontrollera innan du skriver under.

## Parterna och lägenheten

Avtalet ska börja med vem som hyr ut och vem som hyr. Hyresvärdens fullständiga namn och adress ska framgå, liksom dina egna uppgifter som hyresgäst. Om hyresvärden är ett bolag eller en bostadsförening ska organisationsnumret anges.

Lägenheten ska beskrivas så att det inte råder någon tvekan om vilken bostad avtalet gäller. Adress, lägenhetsnummer och antalet rum bör stå med. Det är också bra om avtalet anger vilken yta lägenheten har, även om det inte är ett lagkrav.

## Hyran och vad den inkluderar

Hyran är avtalets kärna. Avtalet ska ange hur stor hyran är, när den ska betalas och till vilket konto. Skillnaden mellan kall hyra och varm hyra bör vara tydlig: kall hyra är grundhyran, medan varm hyra också inkluderar vissa driftskostnader som värme, vatten och ibland el.

Det är viktigt att veta att hyresvärden inte får ta ut en oskäligt hög hyra. Enligt jordabalken ska hyran vara skälig i förhållande till liknande lägenheter i området. Om du misstänker att hyran är för hög kan du vända dig till Hyresgästföreningen eller hyresnämnden för att få den prövad.

Alla avgifter som tillkommer hyran, till exempel för parkeringsplats, förråd eller tvättstuga, ska framgå av avtalet eller ett särskilt bilaga. Inga dolda kostnader får läggas på senare.

## Uppsägningstid och hur avtalet sägs upp

Ett hyresavtal gäller för obestämd tid om inte annat har avtalats. Det innebär att det fortsätter tills någon säger upp det. Uppsägningstiden för en bostadslägenhet är vanligtvis tre månader, om inte parterna har avtalat om en längre tid.

Avtalet ska ange hur uppsägningen ska göras. Enligt jordabalken ska en uppsägning vara skriftlig om hyresvärden eller hyresgästen begär det. Det är därför alltid säkert att säga upp avtalet skriftligen och spara en kopia.

Om avtalet är tidsbestämt upphör det att gälla vid hyrestidens utgång, om inte parterna har avtalat något annat. Ett tidsbestämt avtal kan också anses förlängt på obestämd tid om hyresgästen blir kvar efter att tiden gått ut och hyresvärden accepterar hyran.

## Deposition och borgen

Vissa hyresvärdar kräver en deposition eller en borgen som säkerhet för hyran och eventuella skador. En deposition är ett belopp som du betalar in i förväg och som betalas tillbaka när du flyttar ut, förutsatt att lägenheten är i god skick och hyran är betald.

Avtalet ska ange hur stor depositionen är, var den förvaras och hur den betalas tillbaka. En borgen innebär i stället att en annan person garanterar att hyran betalas. Både deposition och borgen bör vara tydligt reglerade i avtalet eller i ett separat dokument.

Det är värt att notera att en hyresvärd inte får kräva en deposition som är oskäligt hög i förhållande till hyran.

## Inredning, skötsel och felanmälan

Hyresgästen har rätt att inreda lägenheten efter egen smak, men får inte göra varaktiga förändringar som hyresvärden inte har godkänt. Målning, tapetsering och montering av hyllor kan kräva tillstånd beroende på vad avtalet säger.

Avtalet ska ange vem som ansvarar för skötsel och underhåll. Hyresvärden är vanligtvis ansvarig för större reparationer och fasta installationer, medan hyresgästen ansvarar för den löpande skötseln, till exempel städning och mindre inköp som glödlampor.

Om något går sönder i lägenheten ska du göra en felanmälan till hyresvärden så snart som möjligt. Avtalet bör ange hur du ska göra det och vem du kontaktar vid akuta fel, till exempel vattenskada eller strömavbrott.

## Andrahandsuthyrning och inneboende

Du som hyresgäst får generellt inte hyra ut lägenheten i andra hand utan hyresvärdens tillstånd. Om avtalet tillåter andrahandsuthyrning ska villkoren framgå tydligt, till exempel hur länge uthyrningen får pågå och vilken hyra du får ta ut.

En inneboende som bor tillsammans med dig i lägenheten är något annat än en andrahandshyresgäst, men även det bör vara känt för hyresvärden. Att hyra ut i andra hand utan tillstånd kan leda till att du förlorar rätten till lägenheten.

## Vanliga fallgropar att undvika

Ett vanligt misstag är att skriva på ett avtal som inte är fullständigt. Se till att alla muntliga överenskommelser, till exempel om möbler eller parkeringsplats, också finns med skriftligen i avtalet. Ett muntligt löfte som inte står i avtalet är svårt att göra gällande senare.

Kolla också att avtalet inte innehåller villkor som strider mot lagen. En hyresvärd får till exempel inte kräva att du står för reparationer som hyresvärden enligt jordabalken är ansvarig för.

Om du är osäker på något i avtalet kan du kontakta Hyresgästföreningen för rådgivning innan du skriver på.

## Källor

- Jordabalken, riksdagen.se: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/jordabalk-1970994_sfs-1970-994/
- Hyresgästföreningen: https://www.hyresgastforeningen.se/

Kort sammanfattat: Ett hyresavtal ska tydligt ange vem som hyr ut, vilken lägenhet det gäller, hur stor hyran är, hur den betalas och hur lång uppsägningstiden är. Läs igenom hela avtalet innan du skriver på, och se till att allt som ni har kommit överens om muntligt också står med skriftligen.
